Frågan borde vara varför du ens vill använda n-ordet – inte ”Varför får inte just jag…”

28 april, 2024 AKTUELLT, Kunskap & Fakta
skylt med överkryssat n-wrod

I slutet av april 2024 flammade en nygammal diskussion om n-ordet upp i svenska medier efter att en paneldebatt på Kulturhuset i Stockholm spårat ur. En paneldeltagare och flera andra personer i publiken valde att lämna lokalen när moderatorn inte stoppade deltagarna från att använda n-ordet och uttrycka sig rasistiskt.1

I podden ”Så vad händer”2 och i ett inlägg på Instagram3 berättade panelisten om händelsen. En annan person som också lämnade lokalen beskrev det hela så här: ”den partiska hållningen från moderatorn, de förment förklädda åsikterna som torgfördes som ord från ”folket” och samtalets påstådda frihetshållning var något av det värsta jag varit med om i ett offentligt sammanhang på en plats som kulturhuset”.

I onlinetidningen Kvartal kallade den andre debattören sin kollega för ”handelsresande i kränkthet” och diskussionen ”ett typiskt kulturbråk om symboler som mest ger mig huvudvärk och som får majoritetsbefolkningen att känna sig som en utsatt minoritet”.4

Vad var det egentligen som hände och varför blev diskussionen så inflammerad?

Barn och rasism

Ungefär samtidigt som en våg av vit vrede pågick i svenska medier hösten 2012 startades Forum för föräldrar till afrosvenska barn på Facebook, som en plats för diskussioner om hur barn påverkas av rasism och rasistiska stereotyper.

Innan dess hade Sverige upplevt bland annat annat konstnären Makode Lindes provocerande och skrikande tårta (”Painful Cake”) där han själv, målad i blackface, var huvudet och tårtan föreställde kroppen av en svart kvinna.5 Det hade processats i Belgisk domstol mot illustratören Hergés bok Tintin i Kongo, där den som anmält ville att boken skulle bannlysas på grund av de rasistiska avbildningarna av svarta. Det pågick också en svensk debatt om en tecknad figur, ”Lilla hjärtat”, som många föräldrar ansåg byggde på rasistiskt stereotypa bilder av svarta.6 

Mot bakgrund av de här diskussionerna kändes det som hände sedan ganska logiskt.

Tintinböcker flyttades

I september 2012 flyttade den dåvarande chefen för Barn- och ungdomsavdelningen på Kulturhuset i Stockholm en trave Tintinböcker till vuxenavdelningen, med argumentet att böckerna innehåller rasistiska stereotyper som kan vara skadliga för barn. 

”Vi tar bort böckerna på ett ställe, men vill inte förbjuda dem. De finns på andra ställen i huset. Däremot vill vi få igång en debatt om alla de olika nidbilder som sprids om människor . Det kan handla om utlänningsfientligt, afrofobi eller homofobiskt innehåll. Det här tar ofta barn in helt okritiskt och därför behöver vi en levande debatt om de här frågorna”, sa den ansvarige i en intervju.7

Våldsamma rektioner från vita skribenter i svenska dagstidningar och i sociala medier gjorde att den som flyttade Tintinböckerna tvingades be om ursäkt och bära tillbaka dem till barnavdelningen. Sedan fick han sluta sin tjänst. Samma intensiva reaktioner i media väcktes också till försvar för den som tecknat ”Lilla hjärtat”, där etablerade vita skribenter gjorde sitt bästa för att ta heder och ära av de som kritiserat figuren. 

I en analys av händelserna konstaterade en debattör att reaktionerna var ett uttryck för det som i USA kallas för ”White Rage” (efter boken med samma namn).8 

Ilska över förlorade privilegier

”White rage” eller ”vit vrede” kan födas ur paniken över att plötsligt, efter att ha levt ostört med vita privilegier, tvingas ”tänka på vad man säger” och konfronteras med svarta personer som kräver respekt, skriver författaren Rupert W Nacoste och fortsätter: 

”Panik och vrede är individens psykologiska reaktion på att inte längre känna varken institutionellt eller organiserat stöd för sin rasiella överhöghet.”9

Nacoste beskriver en ny tidsålder, där Neo-diversity har ersatt den tidigare situationen där vithet var lika med överhöghet. Nu måste vi bemöta alla vi möter som jämlikar, oavsett hur de ser ut, vilken religion de än tillhör, om de har en funktionsvariation, älskar någon av samma kön som de själva osv. Det, enligt Lacoste, orsakar panik, irrationellt beteende, våldsamma känslor och ”White Rage”. 

Pippi Långstrump

Debatten om utrensning av rasism ur barnböcker, filmer och sångtexter gick vidare. Och nästa stora våg av vit vrede drabbade SVT 2014, när TV-serien om författaren Astrid Lindgrens barnboksfigur Pippi Långstrump skulle klippas om inför en restaurerad nyutgåva på DVD. SVT klippte bort n-ordet och även en scen där Pippi ”leker kines”.10 Debatten om detta blev så hetsig att den uppmärksammades även utanför Sveriges gränser.

Men Astrid Lindgrens arvingar stod på sig.

I början av 2015 kom beskedet om att n-ordet skulle tas bort ur alla nya och kommande upplagor av böckerna om Pippi Långstrump.11 Astrid hade själv rensat bort en del men arvingarna avslutade arbetet, med motiveringen att de var övertygade om att Astrid själv hade velat ta bort ord som idag anses vara skadliga för barn och som många svarta säger att de mår dåligt av att höra. 

Backlash

Den offentliga svenska debatten om n-ordet har fortsatt ligga kvar under ytan. Med jämna mellanrum har etablerade svenska medier därför låtit vita skribenter uttrycka sin ilska över att n-ordet rensats bort ur böcker, serier och sångtexter och över att de inte längre kan använda ordet fritt utan att riskera kritik. 

Skribenternas ilska har i första hand riktats mot det de uppfattat som ”politisk korrekthet” och ”språkaktivism”. Gång på gång har argumentet ”min vän som är svart har inget emot att jag säger n-ordet” upprepats i spalterna. Det har alltså inte funnits någon större förståelse i debatten för att en majoritet av svarta upplever n-ordet som stötande och att det är anledningen till att det rensats bort. 

Det är också typiskt för den här debatten att försöka göra frågan personlig, genom att tex påstå att den som protesterar mot användningen av n-ordet under en diskussion är barnslig, ilsken, försöker tysta andra, eller utöva härskarteknik. 

Det betraktas inte som ok att använda n-ordet idag, eftersom det kan uppfattas som diskriminerande och nedlåtande. Men det pågår definitivt en backlash där vissa debattörer försöker få det att låta som att det handlar om yttrandefrihet att få lov att säga och göra vad man vill och samtidigt bortse från att orden eller handlingarna kränker andra. 

Den som opponerar sig offentligt och säger att språket är en oerhört viktig del i arbetet för att skapa ett rättvist och  jämlikt samhälle, riskerar alltså återigen att bli hånad och misstänkliggjord på olika sätt av både en trollarmé på sociala medier och redaktionella publiceringar. 

Intentioner och kränkthet

Den som läste rubriken för debatten på Kulturhuset i Stockholm kunde kanske ana hur det skulle gå. 

I programmet stod: ”Hur anser ni att vi ska förhålla oss till äldre litteratur, konst. Ska Pippis pappa även i nya utgåvor få tituleras med n-ordet och ska tal av t.ex. Martin Luther King få citeras i original?”. Och när debatten sedan inleddes, började den med frågor kring det som moderatorn valde att kalla ”Tintin-gate”.

Redan från början var alltså intentionen att ifrågasätta beslutet att ta bort n-ordet ur böcker och film om Pippi Långstrump, samt att problematisera det svenska samhällets officiella åsikt att användningen av n-ordet och stereotypa karikatyrbilder av svarta bör betraktas som kränkande, nedvärderande och nedlåtande och skadliga för barn.

De som ville använda n-ordet under debatten beskrevs senare i media som offer för okänsliga, brutala försök till censur och inskränkt yttrandefrihet. På samma sätt har även andra personer som blivit kritiserade när de uttalat n-ordet i olika sammanhang beskrivits som kränkta offer av media.

Det är alltid rätt att lämna

Att en debattör som inte ställer upp på den beskrivningen av verkligheten uppfattar rummet som hotfullt när moderatorn inte ingriper mot rasism och därför väljer att lämna lokalen är inte konstigt. Vi har alltid rätt att lämna sammanhang som är toxiska eller skadliga för oss. 

Att använda n-ordet är nedsättande, skriver Justitiekanslern i ett beslut från 2010. Det kan också i vissa sammanhang vara olagligt, om det sker med avsikt att kränka en person.12

Är du osäker på hur du ska bemöta den som använder n-ordet? Titta på avsnittet ”Det är inte ok”i serien ”Tänk till: Melanin” för ungdomar. Programmet tar upp varför det inte är ok att använda n-ordet.13 

BBC har också räknat upp ett antal anledningar till varför n-ordet är ” the filthiest, dirtiest, nastiest word in the English language.”14

CNN:s reporter går rakt på sak och förklarar att den historia om förtryck av svarta som ligger bakom n-ordet inte går att bortse ifrån, den är så starkt negativ att frågan snarare borde vara varför någon faktiskt vill använda ordet, än ”Varför får inte jag använda n-ordet”.15

En gratis lektion i hur det är att vara svart

Den amerikanske författaren Ta-Nehisi Coates gav en intressant förklaring till att kontext är förklaringen till varför den som är vit inte kan använda n-ordet under en föreläsning.16 

”När du är vit i det här landet lär du dig att allt tillhör dig. Du tror att du har rätt till allt. Du är uppfostrad till det. Inte på grund av att ditt hår har en viss textur eller för att din hud är ljus. Det är lagarna och kulturen som talar om för dig att det är så. Du har rätt att gå vart du vill, göra vad du vill, vara hur du vill – och folk måste anpassa sig till dig. 

Så har vi det här ordet som du tycker att du har uppfunnit. Och så vill någon plötsligt tala om för dig hur du får använda det. Och du säger: ’Varför kan inte jag få använda det? Alla andra får använda det. Det är rasism att jag inte får använda det. Det är rasistiskt mot mig att jag inte får använda det.’

Upplevelsen av hur det känns att inte kunna använda n-ordet ger dig faktiskt en chans att få lite insikt i vad det innebär att vara svart. För, att vara svart är att gå genom världen och gång på gång uppleva att du inte varken kan eller får göra, säga, eller hänga med, på det som andra gör.

Så det finns mycket att lära sig av att avstå från att använda n-ordet.”

* * *

Aminta / FAB Forum
28/4 2024

* * *

LÄNKAR:

  1. Debattören lämnade efter n-ordet: ”Flashback-liknande” (Aftonbladet, 24 april 2024): https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/B0V81l/debattoren-lamnade-efter-n-ordet-flashback-liknande ↩︎
  2. ”En grej till: Barakat Ghebrehawariat om uppståndelsen på Kulturhuset” (Acast, podden ”Så vad händer”, 24 april 2024): https://shows.acast.com/2bc5b5d5-c5dd-48eb-86f5-7f524130c194/episodes/6628f36d178a9400128127b5?  ↩︎
  3. Barakat Ghebrehawariats beskrivning av händelsen på Instagram. Notera även svaret från Maria Bolme som beskriver debatten som något av det värsta hon varit med om. https://www.instagram.com/p/C6CHgxyCXZj/?utm_source=ig_web_copy_link&igsh=MzRlODBiNWFlZA==   ↩︎
  4. ”Jag såg bråket om n-ordet på Kulturhuset” (Kvartal, 23 april 2024): https://kvartal.se/artiklar/jag-sag-braket-om-n-ordet-pa-kulturhuset/ ↩︎
  5. Den skrikande tårtan känns så länge sedan (Expressen, uppdaterad 16 juni 2021): https://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/den-skrikande-tartan-kanns-sa-lange-sedan/ ↩︎
  6. Film i skolan om debatten kring Lilla Hjärtat (Filminstitutet, 1 november 2012): Film i skolan om debatten kring Lilla Hjärtat (filminstitutet.se) / Debatt: Anna-Stina Takala om Lilla Hjärtat (18 december 2012): Debatt: Anna-Stina Takala om Lilla Hjärtat – Biblioteksbladet ↩︎
  7. Tintin utrensad från bibliotek (SvD, 25 september 2012): https://www.svd.se/a/79939d31-1a2a-3019-b5db-26fbff7c778a/tintin-utrensad-fran-bibliotek  / Tintin-böcker kastas ut från Kulturhuset (Aftonbladet, 25 september 2012): https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/J1vJqm/tintin-bocker-kastas-ut-fran-kulturhuset  ↩︎
  8. White Rage: The Unspoken Truth of Our Racial Divide: https://www.professorcarolanderson.org/white-rage ↩︎
  9. A Brief Note on the Question of ”White Rage” (Psychology Today, 25 juni 2021) : https://www.psychologytoday.com/us/blog/quiet-revolution/202106/brief-note-the-question-white-rage ↩︎
  10. SVT rensar ut rasismen ur Pippi Långstrump (SVT, 29 september 2014): https://www.svt.se/kultur/svt-rensar-ut-rasismen-ur-pippi-langstrump  ↩︎
  11. N-ordet tas bort ur nya Pippi (SVT, 14 februari 2015): https://www.svt.se/kultur/n-ordet-tas-bort-ur-nya-pippi ↩︎
  12. Är det olagligt att säga n-ordet? (Lawline,26 februari 2021):  https://lawline.se/answers/ar-det-lagligt-att-saga-n-ordet ↩︎
  13. Det är inte OK. (UR, 2016. Tillgängligt fram till 24 juni 2024):  https://urplay.se/program/197830-tank-till-melanin-det-ar-inte-ok ↩︎
  14. N-word: The troubled history of the racial slur (BBC, 5 oktober 2020): https://www.bbc.com/news/stories-53749800 ↩︎
  15. White and wondering why you can’t use the N-word? Watch this (CNN 2024): https://edition.cnn.com/videos/us/2020/08/10/race-n-word-white-black-zw-orig.cnn  ↩︎
  16. Ta-Nehisi Coates has an incredibly clear explanation for why white people shouldn’t use the n-word. He said that white people could learn something from not being able to use the word (Vox, 9 November 2017): https://www.vox.com/identities/2017/11/9/16627900/ta-nehisi-coates-n-word ↩︎