På samma sätt som sagor och berättelser kan ge barnen insikter i vad livet kan utsätta oss och andra för, kan samtal om att hantera orättvisor hjälpa barn att bygga upp ett slags motståndskraft mot rasism. Att vara förberedd innebär förstås inte att vara osårbar, men om barnet förstår vad som händer när det blir utsatt och vet vart det kan vända sig för att få stöd, minskar risken för att barnet ska internalisera rasistiska påhopp som något slags sanningar om sig själv, eller tro att rasism måste accepteras som en naturlig del av livet.
Text: Aminata & FAB Forum 2024-01-14
Det finns en djupt rotad föreställning bland vuxna om att barn är opåverkade av normer och inte kan agera rasistiskt, trots att forskning har visat att barn uppfattar skillnader i hudfärg tidigt och börjar forma sin världsbild och sina åsikter redan innan de kan tala. Vuxna vill också gärna tro att all rasism i skolan bara äger rum mellan elever. Men, tio av hundra elever som utsatts i skolan säger att det är skolpersonal som utsatt dem, enligt Rädda Barnens rapport Vuxna vad gör dom.
Det här betyder att barn tidigt kan ha blivit utsatta för eller sett andra bli utsatta för rasism, utan att förstå vad de varit med om. Att prata om det här och inte försöka sopa det under mattan, att som vuxen tydligt ta ställning mot rasism och diskriminering, är därför en viktig hjälp för barn i deras utveckling.
Anpassa efter ålder
Självklart ska vi anpassa ”the talk” efter barns ålder – det samtal vi har med en treåring är såklart helt annorlunda än det vi har med en tonåring – huvudsaken är att vi inte undviker att prata om det.
”The Talk”
I USA är begreppet ”the talk” välkänt bland svarta föräldrar. Det är ett sätt för vuxna att informera framförallt tonåringar om hur de bör agera och vad de kan göra om de utsätts för rasism från till exempel polis, ordningsvakter, eller andra. Det är också ett sätt att få tillfälle att tala om för barnen att det aldrig är deras fel om de utsätts för rasism och att de ska vara stolta över sig själva, att de är vackra, smarta och betydelsefulla – och att du och andra vuxna finns där för dem om de behöver ditt stöd.
För föräldrar som själva har upplevt diskriminering och rasism är det kanske självklart att ta det här samtalet med en tonåring om strategier för att hantera rasistiska påhopp. Men alla föräldrar behöver ta den här sortens samtal med sina barn, för barn som inte blir utsatta kan ändå bli vittnen till utsatthet. Att veta vad man ska göra i en sådan situation och framför allt att veta att det inte är okej, hjälper barn att inte känna sig som offer utan som aktiva medagerande i en situation.
Det är viktigt att inte utmåla eller tänka på den som utsätts för rasism som ett hjälplöst offer. Hen behöver inte ”räddas” utan är en person med samma möjligheter som alla andra att agera, förstå och påverka både sin egen situation och andras sätt att se på saker och ting. Stärk dina barn i att tänka just det, att de kan påverka. Ge dem samtidigt insikten om att det kan ta tid och kräver tålamod att ändra på strukturer, att det är ett arbete som pågår varje dag, men att det är möjligt.
Tröstande samtal
Medan äldre ungdomar oftar pratar med kompisar om det som händer dem, vänder sig yngre barn oftast till vuxna för att få tröst, bekräftelse och trygghet när det är kris. Tex om de blivit utsatta för rasism, våld, eller om något varit väldigt jobbigt på sociala medier. Att möta ett barn eller en ung person i kris kan kännas svårt. Men du behöver inte vara expert för att möta barnet där det är i sina känslor. Du behöver bara ge barnet utrymme att uttrycka känslor, frågor och behov.
Rasism får effekt på så många nivåer, både för samhället och för oss som individer. Ett barn som får möjlighet att prata om sina upplevelser och bearbeta dem, resonera kring orättvisor och vad rasism egentligen är, blir bättre rustat för framtiden och har större chans att växa upp till en stark individ som älskar och uppskattar sig själv och andra, trots sina upplevelser.
Så kan du prata med ett barn som blivit utsatt
- Fråga vad barnet tänker och hur det känner sig.
- Behåll ditt lugn. Anpassa samtalet efter barnets ålder.
- Visa medkänsla, var inte fördömande.
- Fokusera på det som ger hjälp och stöd.
- Avsluta samtal med omtanke och lyhördhet. Vill barnet prata mer?
- Fortsätt att försiktigt checka in då och då. Hur mår barnet? Visa att du finns där.
- Begränsa nyhetsflödet.
- Ta hand om dig själv. Om du kan, ta ett debriefingsamtal med en vän.
Vad är rasism?
Så här skriver Skolverket om att hantera rasism i skolan. ”För att kunna förebygga och motverka rasism måste vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället samt hur den uppstått historiskt. En syn på rasism är att den är strukturell, det vill säga att rasistiska normer finns inbyggda i samhällets institutioner, visar sig i förhållningssätt och beteenden, och därmed diskriminerar på systemnivå.”
Det är viktigt att komma ihåg att rasism görs inte bara av hatiska personer som säger att de är rasister, utan också omedvetet av människor som anser sig vara ”goda” anti-rasister. Det kan vara något som sägs, något som görs eller din attityd som får en rasistisk eller stressande effekt för den som utsätts. Det är därför extra viktigt för den som är icke-rasifierad, dvs som definieras som vit, att reflektera över och prata med andra om sin egen position när det gäller normer, förutfattade idéer om andra och föreställningar om tex vem som är svensk.
Vi är ovana vid att prata om de här frågorna i Sverige och många känner stor osäkerhet. vad kan man säga och vad får man göra utan att uppfattas som rasist? Vi kommer att ta upp det här ämnet många fler gånger, men vi vill redan nu rekommendera läsning av boken ”Får man säga svart?” av Barakat Ghebrehawariat, särskilt till dig som känner den här osäkerheten.
Några resurser
• Prata om rasism, en vägledning för vuxna (Rädda Barnen, dec 2023) nedladdningsbar pdf.
• Samtalskarta att använda med vägledningen (Rädda Barnen, dec 2023) nedladdningsbar pdf.
• Talking to your kids about Racism (UNICEF, 2020) webbsida.
• Handbok: När något har hänt (Rädda Barnen, 2017) nedladdningsbar pdf.
• Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket)
• How to talk to your children about conflict and war (UNICEF) åtta punkter.
• Help your child recognize hate speech and know what to do when they encounter it (UNICEF)