Hade Skoluppropet för snart fyra år sedan någon effekt? Vad händer när det gäller våra kärnfrågor – rasism och diskriminering mot barn? Svaret är komplext.
För drygt ett år sedan fick Sveriges skolor en ny läroplan (Lgr22) med värdegrunder som är bättre formulerade och nu måste skolvärlden anpassa sig. Det har skrivits flera rapporter om rasism mot barn och alla verkar vara överens om en sak: att vuxna måste bli bättre på att stoppa rasism.
Samtidigt har vi idag en regering som talar om att minska insatserna mot diskriminering och byta ut anställda tjänstepersoner som tar ställning för jämställdhet och mot rasism. Hur påverkar det våra barn? Det känns viktigare än någonsin att fortsätta uppmuntra och utbilda föräldrar, bygga starka och stödjande nätverk och försöka påverka politiskt.
6 januari 2024 • Aminata, FAB Forums redaktion
.
Vi fick mycket respons på Skoluppropet mot Afrofobi och de vittnesmål från föräldrar och barn som vi skickade ut i augusti 2020 till skolor, skolpolitiker, riksdagsledamöter, regering och olika organisationer. Uppropet var underskrivet av Forum för föräldrar till Afrosvenska barn, Afrosvenskarnas forum för rättvisa. Fokus Afrofobi, Blacklivesmatter Sweden och Afrosvenskarnas Riksorganisation och det föddes i svallvågorna efter mordet på George Floyd i USA och reaktionerna på det, inte minst bland våra egna barn.
När skoluppropet hade skickats ut mailade rektorer och lärare från hela landet tillbaka och frågade om vi hade något material de kunde använda för att lära sig mer. Skolpolitiker hörde av sig och undrade om vi hade möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter. Vi hade många besök på våra hemsidor, https://fabforum.se och https://fofoab.se och på våra sociala medier. Vi blev också intervjuade av Sveriges Radio, SVT, TV4, dagspress, fack- och organisationspress.
Det var väldigt tydligt att de som arbetade i och med skolan kände sig ovana vid att både diskutera och arbeta med frågorna. De visste inte riktigt hur de skulle kunna leva upp till de krav vi, som föräldrar till barn som utsätts för rasism, ville ställa på våra barns skolvardag. Tyvärr hade vi inte heller något eget bra material, vi försökte istället rekommendera olika afrosvenska forskare och föreläsare, samt länka vidare från vår hemsida till det material som fanns.
BO FICK I UPPDRAG ATT INTERVJUA BARN
Vårt nätverk blev också – tillsammans med organisationer som arbetar med de här frågorna – inbjudna till olika samtal med den dåvarande regeringen om afrofobi, rasism och rasism mot barn. De samtalen har (vad vi vet) upphört efter regeringsskiftet 2022. Barnombudsmannen, BO, hann i alla fall få i uppdrag av den frånträdande regeringen att göra en värdefull uppföljning av det vi berättade om i Skoluppropet. Genom att sammanställa statistik och forskning, samt intervjua barn om deras vardag kunde BO konstatera att det vi beskrivit stämde. BO:s rapport, ”Om barns och ungas utsatthet för rasism” kom året efter vårt upprop. Även andra fick i uppdrag av den tidigare regeringen att agera. Under 2022 kom exempelvis Brottsförebyggande rådets rapport ”Afrofobiska hatbrott”.
Flera andra organisationer har bidragit till samtalet om att hantera rasism mot barn, tex Rädda Barnen, Friends, Afrosvenskarnas Riksorganisation och även Diskrimineringsombudsmannen.
DO har ändrat sitt arbetssätt och tittar nu på alla anmälningar om diskriminering i skolan. De agerar om det finns förutsättningar att kräva åtgärder från skolan, i alla de ärenden som berör barn. De har även publicerat flera nya videor, riktade särskilt till föräldrar och ungdomar, som beskriver på ett enkelt sätt hur man kan anmäla diskriminering. DO har också en sida som berättar hur skolan kan och enligt lag ska arbeta med aktiva åtgärder i fyra steg, mot olika former av trakasserier och diskriminering.
Rädda Barnens rapport ”Vuxna vad gör dom”, där barn berättar om hur rasism påverkar deras motivation i skolarbetet, deras drömmar och framtidsmöjligheter, kom under hösten 2021. Rädda Barnen gjorde även en enkätundersökning ”Ung röst 2022” där barn och unga fick svara på frågor om hur de upplever sina rättigheter i vardagen. De har också följt upp med skriften ”Prata om rasism” (34 sidor) som publicerades i december 2023. Den handlar om att prata med barn om rasism och riktar sig till vuxna.
Skolverket har uppdaterat sina sidor med den nya läroplanen (Lgr22), texterna om skolans värdegrund och uppdrag, om hur skolan måste arbete för att stoppa främlingsfientlighet och rasism i vardagen, om att undersöka om den egna verksamheten lever upp till lagkraven genom att få koll på skolans arbete mot rasism och andra former av intolerans och om det viktiga i att de som arbetar i skolan skapar en gemensam samsyn kring rasism och intolerans.
Det har under de senaste åren också kommit ut många fantastiska böcker, om hur vi kan tala med varandra om rasism och om vad rasism är. Två exmpel är boken ”Får man säga svart” av Barakat Ghebrehawariat och ”Antirasistisk handbok” av Tiffany Jewel, översatt till svenska av Patrick Konde.
Afrosvenskarnas Riksorganisation har nyligen publicerat en ny och uppdaterad hemsida där det också finns en kunskapsbank med rapporter och fakta om afrofobi och afrosvenskar i Sverige. Under 2023 publicerades även en Antirasistisk handbok online, i pdf-form, av Vänsterpartiet i Malmö.
Ytterligare en webbsida värd att nämna är Black Archives Sweden, ett digitalt onlinearkiv under uppbyggnad sedan något år tillbaka, som tar sikte på att berätta om afrosvenskars och svartas erfarenheter av att leva i Sverige, med hjälp av afrosvenskars egna berättelser och bilder.
SKUGGRAPPORT
Vi som arbetar med Forum för föräldrar till afrosvenska barn har sammanställt en inofficiell ”skuggrapport” med enkätsvar från unga vuxna och föräldrar till barn som utsatts för rasism, som vi delat med andra BO, DO, Friends och andra organisationer. De som svarade på vår enkät ansåg, bland annat, att en av de absolut viktigast åtgärderna för att kunna ge stöd till barn som utsätts i skolan är att stärka elevhälsan. Tyvärr visade enkätsvaren också att när skolan inte lyssnar på elevers eller föräldrars larm om rasism och trakasserier, är det vanligt att föräldrarna låter eleven byta skola eftersom de inte orkar eller vågar fortsätta ”bråka” med skolan.
En annan viktig faktor för alla de som själva utsatts eller har barn som utsatts, är att ha tillgång till stödjande och stärkande nätverk där föräldrar och barn i en trygg miljö kan få råd och support av andra som har haft liknande upplevelser och där de tillsammans kan jobba för att bygga upp självkänslan hos sina barn. Där har vårt arbete varit betydelsefullt och positivt.
En person från forumet deltar sedan en längre tid tillbaka i ett arbete med målet att publicera en lättillgänglig handbok för föräldrar och skola. Målet är att sammanställa allt som kan hjälpa föräldrar och andra vuxna i arbetet mot rasism, från tips om litteratur, forskning och digitala resurser, till pedagogiska upplägg för att undervisa barn om deras rättigheter med utgångspunkt från FN:s Barnkonvention, som blev svensk lag första januari 2020.
BYGGA UPP OCH INTE RIVA NER
Nästan alla barn som har blivit intervjuade för de senaste rapporterna om rasism mot barn tycker att vuxna engagerar sig för lite. Vuxna i skolan behöver helt enkelt göra mer för att stoppa rasism, diskriminering och trakasserier. De behöver utbildning och träning i just detta. Vi och flera andra organisationer har ställt krav på att lärarutbildningen ska innehålla en sån utbildning och träning.
Om det verkligen har skett några förändringar ute på skolorna är svårt att säga. Det känns som om vi fortfarande regelbundet har kontakt med föräldrar som vill veta vad de kan göra när deras barn utsätts för rasism i skolan. Behovet av stöd har inte minskat. Men vi tror att alla föräldrar i vårt forum har blivit bättre på att ge stöd och råd åt varandra, och att de själva har fått mer kunskaper – när vi delar med oss till nätverket av de kunskaper vi fått om hur vi som föräldrar kan kräva att skolan ska agera och se till att arbetsmiljön blir bättre, så lär sig också andra hur de kan göra. Så sprider sig kunskapen om rättigheter och möjligheter som ringar på vattnet. ”Each one teach one”.
Vi har också insett hur viktigt det är att ha och att bygga support runt omkring sig – för att som förälder kunna ge stöd och kraft till sina barn och för att som barn kunna hantera rasism. Den som har andra att prata med om sina upplevelser, i ett ”tryggt rum” där upplevelserna inte blir förminskade eller förlöjligade, blir också bättre på att förstå det som händer när man blir utsatt och att det inte beror på en själv, utan på att andra utsätter en för rasism. Vi behöver prata mer om att rasism är en social konstruktion som existerar både strukturellt, dvs i hur makt och privilegier är fördelade, och i andra människors idéer och föreställningar om vad som tex är svenskt och vem som är svensk.
Vi behöver fortsätta göra många positiva och upplyftande saker tillsammans. Det är konstruktivt att lära barnen att ge stöd till varandra och till kamrater som utsätts, att visa barnen positiva role models och lära dem att de är vackra och starka. Framför allt måste vi fortsätta visa dem att det alltid finns hopp, även i en värld där de riskerar att utsättas för rasism.
Vi måste också sluta att förstärka trauman och känslor av hjälplöshet genom att utmåla våra barn som offer. De är överlevare som behöver resa sig, bearbeta och ta sig genom sina upplevelser för att orka gå vidare och lägga grunden för att kunna må bra som vuxna, med ett gott självförtroende. Vi som är vuxna kan hjälpa barn att göra just det.
BACKLASH?
Det pågår en våldsam backlash i världen när det gäller synen på mänskliga rättigheter. Människor dör och skadas för livet. Argument mot rasism och våld vänds mot de som protesterar istället för att leda till förändring. Men vi lever ändå inte i en backlash när det gäller föräldrars kunskaper om rasism. Ni som är med i vårt nätverk signalerar tvärtom att ni blir starkare och känner hopp om att kunna påverka våra barns framtid på olika sätt. Tro inget annat.
Den backlash vi ser gäller främst de yttre ramarna för hur vi kan arbeta mot rasism mot barn. Politiskt har det blivit tyngre att arbeta mot rasism, men vi ser samtidigt att förändringar kommer inte främst genom politiska beslut uppifrån, utan genom att människor blir medvetna om sina rättigheter och ställer krav i sin närmiljö.
När BLM-rörelsen (Black Lives Matter) kanske hånas eller ifrågasätts på många olika sätt kan det kanske upplevas som en backlash i det offentliga samtalet, men vi vet av erfarenhet att när människor får insikter i hur det faktiskt är i verkligheten, så förändras deras sätt att se på saken. Det gäller alltså att välja sina strider, inte gå in i debatter som är omöjliga att vinna, ger ångest och bryter ner – och komma ihåg att det inte är ett mål utan ett ständigt pågående arbete att jobba för lika rättigheter och mot rasism.
Förändring sker aldrig på ytan utan bara genom arbete nerifrån och upp, dvs ett arbete som utgår från oss som verkligen lever med de här frågorna varje dag, vet något om hur det är att vara utsatt och tror på att det vi gör faktiskt kan förändra något.
VI BYGGER HOPP OM FRAMTIDEN TILLSAMMANS
Att rasistiska ideer och ojämlika sociala konstruktioner fått luft under den nuvarande regeringen och den konservativa vågen i världen och i vårt samhälle är sorgligt, men om vi tillsammans kan bygga upp varandra så att vi också kan ge stark respons på detta så finns det ändå hopp. We are in the business of building up, not tearing down, så att säga. Vi vill bygga hopp och tro på att det är möjligt att förändra och stå emot på olika sätt, även när det ser som mörkast ut.
Självklart är vi oroliga. Om Tidöpartierna får sitta kvar vid makten, kan det förändra vårt samhälle i grunden på ett sätt som gör det mycket svårare för oss att stoppa rasism och diskriminering mot våra barn. Men vi kommer ändå inte att sluta arbeta med de här frågorna så länge det behövs.
Vi hoppas kunna gå vidare under det kommande året och skapa konkret verksamhet tillsammans med föräldrar och barn i vårt nätverk, i samarbete med andra organisationer och aktörer.
***
Länkar från texten
Skoluppropet mot Afrofobi (skuggrapport från Forum för föräldrar till afrosvenska barn 2022)
Kunskapsbank med rapporter och fakta om afrofobi och afrosvenskar i Sverige (Afrosvenskarnas Riksorganisation)
Antirasistisk handbok (pdf, Vänsterpartiet i Malmö)
Black Archives Sweden (samlar bland annat dokumentation från afrosvenska familjer)
Får man säga svart (2023, av Barakat Ghebrehawariat)
Antirasistisk handbok (2022, av Tiffany Jewel, översatt till svenska av Patrick Konde)
FN:s Barnkonvention, som blev svensk lag första januari 2020 (Regeringen)
Afrofobiska hatbrott (rapport från Brottsförebyggande rådet, 2022)
Om barns och ungas utsatthet för rasism (rapport från Barnombudsmannen, BO, 2022)
Vuxna vad gör dom (rapport från Rädda Barnen, 2021)
Ung röst 2022 (enkätundersökning från Rädda Barnen, 2022)
Prata om rasism (kortfattad skrift från Rädda Barnen, 2023)
Så kan skolan arbeta med aktiva åtgärder (Diskrimineringsombudsmannen, DO)
Den nya läroplanen Lgr22 (Skolverket)
Skolans värdegrund och uppdrag (Skolverket)
Främlingsfientlighet och rasism i vardagen (Skolverket)
Skolans arbete mot rasism och andra former av intolerans (Skolverket)
Samsyn kring rasism och intolerans (Skolverket)
***