Våra gäster gick igenom diskriminering som begrepp och vilka möjligheter som finns att få stöd och hjälp i samband med att någon utsatts för trakasserier som baseras på någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Här kommer nu en sammanfattning av mötet, länkar till gästernas slajds som pdf, samt kontaktinfo till både Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr och några aktörer som arbetar mot rasism inom idrottsrörelsen.
Mötet inleddes med en presentation av gästerna, Annika Heikkinen som är verksamhetsledare vid ADB Sthlm Norr och Maria Refai, jurist. De berättade för oss att deras byrå tar emot ärenden som rör personer i norra Stockholm, samt att det finns en annan byrå som tar emot ärenden från södra Stockholm. Totalt finns det 18 antidiskrimineringsbyråer i landet. Den som tar kontakt med någon av dem får alltid hjälp att hitta rätt byrå.
• Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr drivs med hjälp av statliga bidrag men de är inte en myndighet. De betyder att de inte har någon skyldighet att rapportera om byråns ärenden till någon annan, de har tystnadsplikt och att inga av deras handlingar eller mail är offentliga. De har tre huvudsakliga områden där de är aktiva:
- Kostnadsfri rådgivning som syftar till lokala lösningar (men tyvärr ingen möjlighet att driva ärenden i rätten).
- Utbildning – här skulle byrån tex kunna arrangera utbildning i samarbete med Forum för föräldrar till afrosvenska barn. Vi återkommer om detta.
- Opinionsbildning – information om rättigheter mm.
Byrån har sett att diskriminering på grund av etnicitet särskilt drabbar afrosvenska elever i skolorna. Ungefär 20% av deras egna ärenden handlar om afrosvenska elever. Själva begreppet diskriminering är snävt definierat enligt lagen och måste innebära en nackdel kopplad till en av de sju olika skyddade grunderna, inklusive etnicitet, funktionshinder och ålder.
• Det finns sex former av diskriminering som erkänns i lag:
- direkt diskriminering
- indirekt diskriminering
- bristande tillgänglighet
- trakasserier
- sexuella trakasserier
- instruktioner att diskriminera.
• Diskrimineringslagen brukar också delas in i två delar:
- Förbud – som talar om vad som inte är tillåtet
- Påbud – som syftar framåt och förebyggande
• Skolan har ett långtgående ansvar – och en skyldighet att utreda och förebygga trakasserier och diskriminering. Så fort en lärare eller rektor får kännedom om en händelse som kan räknas som trakasserier eller diskriminering måste de se till att händelsen utreds och sedan rapportera om den till sin huvudman. Skolans huvudman är den som äger skolan och är arbetsgivare. Det kan till exempel vara kommunen, ett kooperativ, eller ett företag.
Utredningsplikten för skolan startar alltså direkt vid en anmälan eller rapport om trakasserier eller diskriminering och innebär att skolans utredning ska ske i tre steg.
- Omgående inleda en utredning och skapa en bild av vad som hände.
- Vidta åtgärder för att se till att det inte händer igen.
- Följa upp för att kontrollera åtgärdernas effektivitet.
Om skolan inte besvarar direkta frågor från en förälder om tex en anmälan om trakasserier, diskriminering eller en rasistisk händelse och hur det går med utredningen gör skolan inte rätt. De måste informera föräldern om vad som gjorts för att förhindra en upprepning av händelsen. Har skolan verkligen gjort en rapport om händelsen, så som de är skyldiga att göra? Det är kanske den första frågan som bör ställas.
• Trakasserier definieras de som händelser där min värdighet kränks. Den som avgör om värdigheten kränkts är alltid den som blivit utsatt. Dvs när vi avgör om någon blivit trakasserad ska vi alltid utgå från den utsattas egna erfarenhet och känsla. Men diskrimineringslagen utgår också ifrån att den som utsatts måste tala om att den känt sig trakasserad, samt att trakasserierna måste ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, för att det som hänt ska kunna utgöra grund för en anmälan.
• Det är också förbjudet att utsätta den som anmält eller påtalat diskriminering för trakasserier eller repressalier. Om någon blir utsatt för detta går det också att anmäla.
• Dokumentation och bevisning. En sak som är väldigt viktig är att kunna dokumentera så mycket som möjligt, så det finns skriftliga bevis att använda när händelsen ska utredas. Maila till skolan när du vill anmäla diskriminering, så att skolan fattar att det rör sig om en anmälan. Ta kopior på handlingar, sms, meddelanden osv. Får du svarsmail spara dem så att skolans svar dokumenteras. Vill du spela in möten så går det bra att göra det utan att tala om det, om du själv deltar i samtalet.
• Preskriptionstid. En fråga som togs upp var hur lång preskriptionstiden är för att göra en anmälan. Förutsatt att händelsen har dokumenterats och anmälan har gjorts till skolan startar inte preskriptionstiden för ett barn förrän efter barnet har fyllt 18 år och löper därefter på i två år. För vuxna kan preskriptionstiden variera mellan två veckor och två år, beroende på sammanhanget. I arbetssammanhang gäller tex korta preskriptionstider.
• Det är alltså viktigt att omgående påtala – och dokumentera – att en upplevt sig diskriminerad, eller trakasserad.
• Målet när något hänt i tex skolan bör i första hand vara att hitta en lösning lokalt, få en ursäkt, hitta anpassningar som förhindrar upprepning, få till stånd medling osv, ansåg byråns representanter. En domstolsprocess riskerar alltid att dra ut på tiden, ibland kan den dras ut över flera år med överklaganden och många möten och detta kräver mycket tid och kraft. Det kan därför vara klokt att börja lokalt och ta tex en antidiskrimineringsbyrå till hjälp i samtalen med skolan.
• Idrott. Diskrimineringslagen gäller inte ideella föreningar som tex idrottsföreningar, om det inte är fråga om en tjänst som någon betalat för, eller en allmän sammankomst som föreningen arrangerar. Samtidigt ska sägas att detta aldrig prövats rättsligt i förhållande till tex tjänster. Men, en bättre väg om ens barn utsatts eller utsätts för rasism och trakasserier och klubben inte vidtar några åtgärder mot detta kan vara att vända sig till en samlande organisation som Svenska Fotbollsförbundet eller Riksidrottsförbundet som antagligen har riktlinjer eller regler mot rasism och för inkludering. Det finns också personer och klubbar inom idrottsrörelsen som arbetar aktivt mot rasism på olika sätt.
Tre rekommenderade sajter för mer info
Dessa plattformar ger konkret hjälp med att förstå diskriminering och att driva diskrimineringsärenden.
• https://kollpalagen.se
• https://rattpariktigt.se
• https://do.se
Sajten Koll på lagen har tagits fram av Byrån mot diskriminering i Östergötland, som en del av ett projekt för att stärka ungdomar med kunskap om vardagsjuridik och hur de praktiskt kan ta tillvara på sina rättigheter. ”Rätt på riktigt” har skapats av antidiskrimineringsbyrån Malmö mot diskriminering, har sidor för både barn och vuxna och fokuserar på tillgänglighet för barn med funktionshinder i första hand, men råden kan användas också för att förstå och anmäla etnisk diskriminering. På webbsidorna hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, finns bland annat information om skolors och förskolors skyldigheter och om vart en som förälder kan vända sig om ens barn blir utsatt i skolan.
Om en elev i skolan har blivit utsatt för sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kan du anmäla det till DO. Om det handlar om andra typer av kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrund kan du lämna en uppgift om missförhållande till BeO, Barn- och elevombudet, som sitter hos Skolinspektionen.
• Den som själv utsatts, eller en förälder/vårdnadshavare, måste anmäla diskriminering, men en kan be om hjälp från andra, tex en organisation, en privat jurist eller tex en fackförening. Det kan också ibland bli frågan om att polisanmäla vissa typer av allvarligare trakasserier och då får det bli en process som pågår parallellt med skolans egen utredning av det som hänt.
• Arbetsgivare eller skolkoordinator hos tex kommun har också en utredningsplikt dvs de är skyldiga att arbeta för att förhindra diskriminering.
Resten av fakta hittar du i våra gästers slajds som du kan ladda ner som PDF.
KONTAKTINFO
• Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr: https://www.antidiskrimineringstockholm.se/
• Riksidrottförbundets sidor om inkluderande idrott: https://www.rf.se/rf…/trygg-och-inkluderande-idrott
• Forum för föräldrar till afrosvenska barn: kontakta oss tex genom vår hemsida: https://fabforum.se eller via mail till kontakt@fabforum.se
FLER LÄNKAR
• Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr utvecklar under 2025-2026 en utbildning för civilkurageträning.
• IM har en riktigt bra utbildning om rasism som tar cirka 40 min att gå igenom: https://rise.articulate.com/…/vJMYx…
• Vårt eget utbildningsmaterial för föräldrar finns här: https://payhip.com/FABforum
Varma hälsningar,
Forum för föräldrar till afrosvenska barn
https://fabforum.se
https://facebook.com/fffabofficial
https://www.facebook.com/groups/fofofoab
https://instagram.com/foraldrartillafrosvenskabarn